En ”shopaholics” bekännelser

Shop til you drop. Jag lärde mig det uttrycket av amerikanska kollegor i början av 90-talet. Pendlade till en liten stad i Virginia där jag efter arbetsdagen kunde shoppa i mallen till låga priser. Dollarn var billig.

Fram till för helt nyligen var shopping av nya kläder ett kärt och prioriterat nöje i mitt liv.

Jag kunde se något snyggt på en annan kvinna och tänka: det där ska jag köpa. Eftersom jag kunde. Om jag var ledsen kunde jag helt planerat döva smärtan med att köpa ett nytt plagg. Under förevändningen att det var billigare än terapi.

Jag har aldrig räknat på hur mycket kläder jag handlat för och eftersom det skett i små frekventa doser har jag antagligen lurat min inre revisor rätt rejält för många bäckar små blir som bekant till slut en stor å.

Vi är många som fått upp ögonen för textilindustrins hållbarhetsproblem och som vill kunna se de som tillverkat våra kläder i ögonen utan att skämmas.

Jag har kunnat tveka över att betala för träning, hälsosam mat och presenter till nära och kära men alltid tyckt att ett snyggt plagg ryms i min budget.

Idag är jag en nykter shopaholic. Det har faktiskt gått så långt att jag tackat nej till att få välgjorda designerkläder för att de skulle störa balansen i min garderob som jag just nu är så nöjd med. Tänk själv, när du lagt ned timmar på att känna in vilka färger du ska satsa på, vilken stil som känns mest som du och att mödosamt komplettera med sånt som saknats…..då vill du inte bryta allt det bara för att få in något nytt.

Det gör att jag idag är extremt kräsen med vad jag hänger in i min garderob, särskilt vad gäller nyproducerat.

När det gäller mina gamla kläder är jag mer förlåtande; ett mockaskärp från 90-talets Paris, 20-åriga favoriter som håller måttet och bortglömda smycken som känns som nya. Jag vårdar allt ömt. Ja faktum är att jag är precis lika nördig med mina kläder som många tycker japanska Marie Kondo är som tackar sina kläder efter arbetsdagen och smeker dem ömt.

Kerber I made your tshirt silk
Fotocred: Kerber #whomademyclothes-kampanjen
Kerber I made your humble pants
Fotocred: Kerber, som tillverkar socialt hållbara kläder

 

 

 

 

 

Kanske är det just därför jag gått så helhjärtat in för hållbara kläder och brutit med fast fashion och min shopaholism. Kläder som tillverkas under slavliknande förhållanden och förstör vår planet är inte värdiga på något enda sätt.

Vi är många som fått upp ögonen för textilindustrins hållbarhetsproblem och som vill kunna se de som tillverkat våra kläder i ögonen utan att skämmas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close